En nyans rikare hemma hos Lena
En del nytt, och mycket nött.
Mina favoriter
Varukorg
Colors
En del nytt, och mycket nött.
Det har varit en spännande resa för Lena Mölder. Efter många års hektiskt liv med jobb på TV och som redaktör på olika tidningar i Stockholm tröttnade hon på stadslivet. När det var dags för sonen Max att flytta hemifrån tog det Lena knappt fem minuter att själv bestämma sig för att flytta med till Skåne. Max flyttade till Halmstad och Lena satte bo i Nötte backar på Bjärehalvön, i norra Skåne och startade om.
Nu driver Lena sedan fyra år tillbaka bistron Lycklig som tidigare varit öppen hela sommaren men numera bara för slutna sällskap. Vill man äta gott, närodlat och spännande ska man boka in sig och vännerna hos henne, sätta sig i restaurangen som mer liknar ett hemtrevligt vardagsrum eller sjunka ner bland kuddarna vid ett trädgårdsbord och njuta av den omgivande grönskan.
Huset hon själv bor i med sina två små toypudlar och Pontus, är frilagt från grönska, som hon uttrycker det. Inga rabatter runt själva huset är ett medvetet val. Huset är vackrare som det är tycker hon och grönskar gör det ju i hela trädgården. Hon gillar plank och mycket riktigt är det ett hederligt högt falusvart plank som omger hela tomten och skiljer den från vägen och den gamla järnvägen som passerar utanför husknuten.
– Jag odlar alla örter själv och skördar varje säsong stora mängder hallon och jordgubbar. Och kött, framför allt lamm, köper jag från granngården. Jag trivs verkligen med att leva i den ”lilla världen” vilket också är temat på den livsstilsbok jag och fotografen Anna Aatola ger ut i vår, berättar hon lyriskt.
Och fantasin spirar så gott som alltid hemma hos matkonstnären Lena Mölder. När hon inte producerar böcker eller driver restaurang tar hon på sig de mest skiftande uppdragen på temat mat, fest och kalas, en del tidningsreportage och så stylingjobb förstås. Att brunt är Lenas absoluta älsklingsfärg är inget man tar miste på. Själv säger hon att hon älskar dassiga färger. För starka kulörer harmonierar inte med henne som människa.
– Jag är en stark personlighet, med mycket energi och måste helt enkelt lugna ner mig lite. Jag är däremot väldigt känslig för nyanser, fortsätter Lena. Jag har nog inrett med 100 varianter på brunt. Och det är inte vilka nyanser som helst. De harmonierar fint med varandra.
– Att jag flyttade till Båstad för nio år sedan var en ren chansning. Hade faktiskt tänkt mig Kullahalvön. Men jag hade en väninna som bodde här i Båstad, hon tjatade lite på mig, så jag tog steget. Hon ligger också bakom matchmakingen mellan mig och Pontus. Och jag får erkänna att jag har älskat Nötte backar från första stund. Åsen är så vacker just här med sina små slingrande vägar och stigar. Här kan man promenera kilometervis, förbi hagar, åkrar, bokskog och raviner utan att träffa en själ. Vårt lilla hus smälter vackert in i den omgivande grönskan och inomhus får tingen gärna ha samma toner som naturen utanför, mustigt grönt och brunt, gärna med patina.
När vi besöker Lena står hon i köket och förbereder en zucchinisoppa till oss. Det doftar härligt av färska örter och vi slår oss ner i de två Le Corbusier fåtöljerna framför den gamla vedspisen. Den är en riktig klenod som renoverades grundligt.
I Lenas fönsterkarmar står ljuvligt purpurfärgade lyckoklöver i alla storlekar och i en salig blandning av stora och små krukor. Jag reflekterar över hur lyckan återspeglar sig i mycket mer än bara namnet på hennes restaurang.
Sedan Lena flyttade från Stockholm för 9 år sedan har hennes inredningsfilosofi varit ganska enkel: att bara omge sig med få ting som är henne riktigt kära. Och att saker som är naturligt slitna är vackra. Om det inte hade varit för att snickaren flyttat in med sina möbler hade hon lika gärna kunnat leva ett liv bland puffar och divaner.